VA

Välkommen till vår

officiella Hemsida!

Dokument

Vatten och Avlopp

Vårt vatten, frågor och svar:

 

Var kommer vattnet ifrån?

Föreningen har sex djupborrade källor där flertalet är över 100 meter djupa. I varje källa sitter en

pump nedsänkt som pumpar vatten till vårt centrala vattenverk. I vattenverkets bassänger renas

vattnet från tyngre partiklar genom sedimentering och pumpas sedan genom en bakteridödande

UVrening vidare ut i ledningssystemet till förbrukarna. Vid misstanke om bakterietillväxt i vattnet

eller ingrepp i ledningsnätet tillsätts även små mängder klor.

 

Varför tar det slut ibland?

Vid ogynnsamma förhållanden blir behovet större än vad källorna klarar av att ge. När grundvattennivån

sjunker minskar pumpkapaciteteten och när nivån blir för låg stoppas pumparna helt för att

inte skadas. Grundvattnet är inte en stor underjordisk sjö utan sprickor och håligheter i berget som

fylls på av regn. Även om vi har en regnig vår betyder inte det att det finns obegränsat med vatten

utan överskottet rinner ut i bäckar och sjöar, på samma sätt som en 10-liters hink aldrig rymmer mer

än 10 liter. Vid fint väder är fler ute i stugorna, duschar mer osv. och därmed ökar vattenåtgången,

dock inte så mycket som man skulle kunna tro. Åren 2005 och 2013 låg snittet per dygn för juli på 108

respektive 106 m3, 2014 hamnade vi på 122 m3, en ökning med ungefär 14 % vilket systemen klarar

vid normal grundvattennivå.

 

Hur mycket ökar vattenanvändningen när fler fått WC i samband med VA/Miljö-projektet?

Projektet berörde 81 hushåll varav flera hade WC med septitank innan. 81 hushåll x 2,4 personer x 35

liter/dygn ger 6,8 m3 per dygn, dvs en ökning på 5,5%. Om de övriga ca 260 hushållen sätter in

snålspolande toaletter och moderna kranar sparas ca 15 % dvs ca 18 m3 per dygn (källa: Vi i Villa).

 

Hur vet jag att vattnet går att dricka?

Föreningen är ålagd av tillsynsmyndigheten att ta vattenprov vid fyra tillfällen per år för att

säkerställa att vattnet uppfyller kraven. Dessa prov tas ute hos användare men föreningen tar på

eget initiativ även prov vid vattenverket på utgående dricksvatten respektive inkommande råvatten.

Vid stillastående vatten och hög vattentemperatur så kan bakterier föröka sig i vattenledningen, tänk

därför på att inte dricka det första vattnet som kommer ur ledningen när du inte besökt stugan på en

tid utan förbruka lite vatten till andra hushållsysslor först. Vatten som används till matlagning kokas

upp och därmed dör bakterierna. Risken för bakterietillväxt är störst på sensommaren när

marktemperaturen är hög. Du kan även hämta färskt vatten vid tappställen eller vid vattenverket.

 

Varför stängs vattnet av nattetid vid vattenbrist?

När vattenverket töms så stannar pumparna automatiskt och trycket sjunker i ledningsnätet. När

nivån stigit startar de igen men de upprepade starterna sliter på både pumpar och ledningsnät,

beläggningar släpper och brunfärgar vattnet, risken för vattenläckor i nätet ökar. Genom att stänga

av utgående vatten nattetid när det är risk för vattenbrist fylls bassängerna upp så att det finns en

chans att klara morgondagens förbrukning. Detta görs också vid misstanke om läckor i nätet.

 

Hur mycket vatten finns i vattenverket?

Vattenverkets inre bassäng rymmer 50 m3, sommartid används även en yttre cistern på 25 m3 och

inför midsommarhelgen fylls en fristående tankvagn som rymmer ytterligare 23 m3, totalt nästan 100

m3. Midsommar brukar vara årets förbrukningstopp och ligger mellan 125-185 m3 per dygn. 2014 var

toppförbrukningen midsommar 180 m3.

 

Är det min grannes pool som förbrukar allt vatten?

Problemet är att pooler belastar systemen sommartid när all annan förbrukning är som störst.

Styrelsen avråder bestämt från att skaffa pool. Våra system är inte dimensionerade för att kunna

försörja även pooler med vatten. Av den anledningen är det förbjudet att nyfylla pooler med vatten

från föreningens nät eftersom fyllning av en enda pool förbrukar upp till en tredjedel av vattenverkets

volym. Nyfyllning ska ske med tankbil, en riktig nedgrävd pool töms inte vintertid utan nivån

sänks lite och återfylls på våren, företrädesvis av regn. En billig ovanjordspool kan verka frestande

men fyllning med tankbil kostar ungefär 10 000 kr, poolens reningsverk förbrukar el för 2-3000 över

sommaren och poolkemikalierna är inte gratis. Du riskerar också sura blickar från dina grannar de

gånger vattnet tar slut. För den som redan har pool kan avdunstningen minimeras med ett pooltäcke

(bubbelplast fungerar bra och sparar energi) och regnvatten fungerar utmärkt att fylla på poolen

med.

 

Min gräsmatta behöver vattnas, hur gör jag?

Glöm den, gräsets rötter överlever och gräset blir grönt bara regnet kommer. Anlägg inte rullgräs

under sommaren. Måste du prompt ha grön gräsmatta året om återstår konstgräs. Samla regnvatten

i tunnor och använd för dina trädgårdsland, vattna på kvällen för att undvika att vattnet avdunstar

direkt. Vattna med dricksvatten endast i nödfall och använd då kanna istället för slang.

Var även återhållsam med biltvätt och liknande vid vattenbrist, besök en automattvätt vid nästa

shoppingrunda till tätorten då dessa renar och återvinner vattnet.

 

Vad görs för att förbättra vattentillgången?

Sommaren 2012 inträffade ett större vattenstopp i samband med att åskan slog ned och skadade

både pumpar och styrsystem. Det blev startskottet för en genomgång av systemen och förutom att

byta de skadade pumparna installerades även mätutrustning. I juni 2013 kunde mätutrustningen

testas i samband med en ny vattenbrist och flera brister i källorna upptäcktes och åtgärdades. Sedan

dess har pumpkapaciteteten fördubblats men det finns fortfarande åtgärder att vidta. En del tycker

att det ska borras fler källor men styrelsens åsikt är att avvakta tills dessa åtgärder är genomförda.

Sedan kan man fundera på vad som ska klassas som normalt. Enligt ett radioprogram var sommaren

2014 den längsta sammanhängande torrperioden sedan 1911, detta kombinerat med den höga

temperaturen gör att klimatet denna sommar kan kallas extremt och därför inte bör användas som

rättesnöre. Styrelsen bevakar fortlöpande vattensituationen och eventuella större investeringar

föredras i så fall på årsstämman.

 

2015-02-22/ VA-gruppen

 

 

 

Vårt avlopp, frågor och svar:

 

Var tar vattnet vägen när jag spolar?

Det beror på var du bor i området. Avloppssystemet bygger på självfall från varje fastighet men några

fastighetsägare bor så lågt i förhållande till avloppsledningen att de måste ha en egen pump för att

pumpa upp sitt avloppsvatten till närmaste anslutningspunkt. Eftersom området är kuperat har

Föreningen sammanlagt sju egna pumpstationer inom området. Fyra är mindre och betjänar 6-24

hushåll medan två betjänar stora delar och den sista vid reningsverket tar hand om allt avloppsvatten

som kommer fram hit. Om du exempelvis bor på Storskogsvägen så rinner ditt avloppsvatten ut i

ledningen i gatan ner till pumpstationen i gatans norra ände. Därifrån pumpas det till korsningen

Hamnvägen-Rödmossevägen där det sedan rinner med självfall ner till pumpstationen mitt på stora

gärdet. Detta är en större pumpstation som betjänar hela västra delen av Ramsdal. Den pumpar

sedan avloppsvattnet upp till Odlet, mitt för Fiskarhagsvägens sydöstra ände. Därifrån rinner

avloppsvattnet med självfall över Odlet och ner via Grindviksvägen ner till pumpstationen vid

korsningen Ramsdalsvägen-Nyalundsvägen. Detta är vår andra stora pumpstation och på vägen hit

ansluter även ledningarna från den norra och östra delen av området. Härifrån pumpas

avloppsvattnet upp till krönet på Nyalundsvägen och rinner med självfall vidare fram till

pumpstationen vid avloppsreningsverket som slutligen pumpar avloppsvattnet in till silar och

reningsbassänger inne i reningsverket.

 

Varför får jag inte koppla stuprören till avloppet?

Detta var vanligt förr när reningsverken inte var så avancerade och i princip bara silade bort de

fastare partiklarna. I dag är det viktigt att reningen är så effektiv som möjligt med tanke på att hela

Östersjön är kraftigt övergödd och vi måste göra vad vi kan för att hålla en bra reningsgrad. Vi har

idag problem med att vatten i marken läcker in i avloppssystemet, oftast via gamla rörskarvar. Ju mer

vatten som passerar desto sämre rening, och varje liter vatten som pumpas kostar pengar i form av

elförbrukning och fällningskemikalier. Därför är det bättre att regnvattnet får rinna ned i marken och

fylla på vårt grundvatten, så får vi även mera dricksvatten att ta av.

 

Varför gräver ni upp och byter rör?

Föreningens avloppsnät är gammalt och rören är av cement och går därför ofta sönder på grund av

ålderskäl. Läckorna kommer huvudsakligen från otäta skarvar där marken rört sig eller cementen

vittrat sönder, speciellt vid tomtgräns i övergången mellan fastighetens ledning och ledningsnätet.

De plaströr vi lägger ned istället har längre livslängd och klarar rörelser i marken bättre.

 

Varför blinkar det rött på pumpstationen ibland?

På varje pumpstation finns det en larmlampa som blinkar rött om något inte är bra, exempelvis om

en pump gått sönder eller om en säkring har gått. Det kan även hända om pumparna har svårt att

hinna med vilket är vanligt vid snösmältningen. Ser du att den blinkar rött så ring Föreningens

anläggningsskötare och meddela detta. De flesta pumpstationerna har dubbla pumpar så du kan

vänta till dagen därpå innan du ringer.

 

Hur renas avloppsvattnet?

Avloppsreningsverket tar hand om det som du spolar ner i avloppet, därför är det viktigt att inget

olämpligt hamnar där. Så kallade spolbara bindor och liknande fastnar gärna i våra pumpar och

ställer till problem, som du förstår så är det inget roligt jobb att rensa bort dem och det kostar också

mycket pengar om pumparna går sönder.

 

När avloppsvattnet pumpas in i verket passerar det först en roterande grovsil som tar bort de största

partiklarna. Dessa pressas samman i en skruvpress som kramar ur vattnet och minskar volymen. Det

avskilda skräpet hamnar sedan i en behållare och skickas vidare till energiåtervinning (förbränning).

Efter grovsilen så tillsätts kemikalier för att kvarvarande föroreningar ska klumpa ihop sig. Är det

sommar och hög belastning så passerar avloppsvattnet via en flockningskammare och vidare genom

en försedimenteringsbassäng där en del av föroreningarna fälls ut och sjunker till botten för att

sedan pumpas till slamlagret. Resterande avloppsvatten pumpas vidare till denitrifikationskammare

och biobäddar där bakterier hjälper till att bryta ned kväverester i avloppsvattnet. Vintertid kommer

det inte så mycket näring i avloppsvattnet så för att hålla liv i bakterierna i biobädden kopplas

försedimenteringen förbi.

 

Efter biobäddarna passerar avloppsvattnet en ny flockningskammare där ytterligare

fällningskemikalier tillsätts innan det rinner in i eftersedimenteringsbassängen. Här får vattnet stanna

upp ett tag medan de sista partiklarna sjunker till botten. Det klara renade ytvattnet rinner ut via en

ränna utmed bassängkanten och vidare ut i en ledning som mynnar på Gropvikens botten.

För att säkerställa att reningsprocessen fungerar som den ska tar vi prover och skickar på analys fyra

gånger per år. Däremellan använder vi ett enklare mätinstrument för att se att det inte är några

större avvikelser i processen. Efter varje år upprättas en rapport som skickas till tillsynsmyndigheten.

 

Vad kan jag göra för att minska belastningen på avloppsreningsverket?

Tänk på vad du spolar ner i avloppet, vi kan bara rena bort en viss mängd av föroreningarna så ju

mindre skräp som kommer desto renare vatten ut från verket. Använd gärna miljövänliga tvätt- och

diskmedel och spola aldrig ner medicin eller andra kemikalier och föremål i avloppet. Allt

avloppsvatten hamnar efter rening till slut i Gropviken, samma vatten som du badar och fiskar i.

 

Jag har stopp i avloppet, vad gör jag?

Börja med att kolla om övriga avlopp i huset fungerar och försök bestämma var stoppet är. Är det

utanför huset så har många fastigheter en rensbrunn vid tomtgränsen. Har du ingen sådan bör du

överväga att sätta dit en då det annars kan vara svårt att hitta felet och även åtgärda det.

Titta i rensbrunnen, är det inget vatten i den ligger felet inne på din tomt och du kan bli tvungen att

använda ett rensband eller kalla på en spolbil för att lösa problemet. Om det däremot är fullt med

vatten i spolbrunnen så ligger problemet utanför din tomt, då kontaktar du föreningens

anläggningsskötare och diskuterar saken med honom.

 

 

2015-03-14/ VA-gruppen

VA/Miljö-projektet i bilder

Planering och uppbyggnad var ett Leaderprojekt drivet av S:t Anna Skärgårds Ekonomiska Förening

med stöd av Kustlandet, Söderköpings kommun och Länsstyrelsen.

Copyright ® 2015

Ekonomiska Föreningen

S:t Anna Skärgård

Ekonomiska Föreningen

S:t Anna Skärgård

725000-5308